Mikael Sol

Det är som att jag velat skriva några ord om Red Dead Redemption 2 sen första gången jag spelade det, vilket jag gjorde samma dag som spelet släpptes, men namnet är så jävla jobbigt att skriva ut.

Sen har jag inte hunnit spela så jättemycket eftersom jag har ett barn som somnar klockan 22:00 och vaknar 05:00, som jag inser att jag tjatat om här den senaste tiden. Det är mest bara för att jag vill skryta om att jag legat minst en gång och att mitt barn är det levande beviset för den orgasmen.

(OBS: Så lätt är det inte att få barn, visade det sig, så jag fick ligga många gånger! De ljög för oss på Ungdomsmottagningen där de sa att man fick gravid-AIDS direkt om man hade heterosex utan kondom)

Men jag gillar verkligen RDR2. När jag spelar så har jag mest fokuserat på uppdragen som har med ens camping att göra. Jag har alltid gillat camping, men hatat att vara utomhus, så att få campa i en virtuell värld är perfekt. Mina speltimmar består även till stora delar av att jag har jagat och skurit upp mängder av djur för jag älskar att loota. Att jaga är bland det roligaste jag vet i Far Cry-spelen, och sen crafta nya påsar av materialet. Sånt kan man göra i RDR2 också.

Förutom att campa, gillar Mikael Sol att jogga virtuellt.

Landskapet i RDR2 är riktigt välgjort och NPC:erna är roliga att ha att göra med. Det får mig att oroa mig något för Fallout 76 som egentligen ska vara mitt nummer 1-spel i år och nästa år. Där har spelutvecklarna valt bort ”levande” mänskliga NPC:er helt (de som är med ligger döda här och där). Jag har hittills inte tyckt att det varit något problem för när jag lirade Fallout 4 höll jag mest på med extremt tvångsmässig looting där varje liten kaffemugg skulle plockas upp för att sen säljas eller scrapas (vilket innebar en massa fram och tillbaka-vändingar till samma ställe jag varit på för att jag inte kunnat släpa med mig allt i en vända … De laddningstiderna!). Eftersom NPC:erna är så himla bra i RDR2 så börjar jag dock känna att det nog hade varit rätt kul med mänskliga NPC:er även i Fallout 76, men vad som stör mig ännu mer är att jag nog är minst en månad från att klara RDR2 i tempot jag spelar nu, och Fallout 76 släpps om en vecka…
Visserligen kommer det spelet vara buggigt as fuck och det kommer nog behöva balanseras en massa de kommande veckorna innan det blir hyggligt spelbart, så att vänta med att börja lira är nog bara bra.
Men jag är som Bill Clinton, jag vill allt på en gång och blir sjukt otålig av att vänta på grejer.

En lösning är att nån vänlig själ ger mig pengar till en Playstation 4 och en 40 tums-HD-TV (bör vara Panasonic)  som jag kan ha i Malmö-lägenheten så kan jag lira Fallout 76 när jag är där. Jag har swish.

Jag har en granne som låtit uppföra en modern villa som mest ser ut som en stor svart skokartong. Jag gillar förvisso den typen av arkitektur, men just denna ser ut som en b-design, även om den säkert kostade flera miljoner att bygga.
(Alltså, vad är grejen med att bygga hus med tak som knappt har något överhäng i regniga delar av Sverige?)

Nåväl, det är inte huvudsaken, utan vad jag finner lite lätt roande är att huset har sjukt stora fönster som vätter mot bostadsområdet jag bor i. Huset ligger dessutom uppe i en sluttning, så vi som promenerar förbi ser rätt upp under kjolen på den personen som skulle råka stå vid fönstret. Så vad de gjort för att lösa denna missberäkning kring konceptet insyn, som de uppenbarligen inte tänkt på när huset ritades, är att de köpt vita midjehöga bokhyllor och satt upp som en mur mot fönstret för att minska insynen.

Men kanske kan de bygga ett nytt hus mer avskilt nån gång i framtiden och ta med sig de där fönsterna, för de kan inte ha varit billiga …

Jag är ju sån som gillar att bara knalla runt i kallingarna om jag får chansen för jag blir lätt väldigt varm i normal rumstemperatur.
Detta är sällan ett problem i hemmets privata sfär.
Men så blev det ju Halloween. Och sen gick Halloween över. Eller jag tänkte i alla fall att slutdatumet var 31 oktober i år.
I fredags var jag ensam hemma med min son och skulle natta honom. Jag var sjukt trött, så jag tänkte passa på att somna samtidigt, och jag sover bara i mina underkläder.
Plötsligt bankar nån desperat på vår ytterdörr! Så jag rusar upp fort som fan för jag tror att det är grannarna som bor i det fula moderna huset och att det hänt dem något/hänt någon annan något. Jag öppnar dörren endast iförd kallingarna … och där står fyra tjejer i 10-årsåldern utklädda till häxor …
”Bus eller godis”, säger de oberört.
Jag har som tur var kvar godis i en skål i kylen som jag snabbt hämtar och överlämnar och försöker själv spela avslappnad i situationen med ett, ”Nu slipper vi väl bus?”, men de är som tur är bara intresserade av godiset och undrar om de får ta mer än vad som vore en rimlig ranson. Jag frågar, ”Tror ni det kommer fler barn? Om det bara är ni som är ute ikväll kan ni ju ta mer”, och de bedyrade att de var de enda som var på godisjakt denna afton. När jag stängde dörren slog det mig, ”men kan man lita på barn som utger sig för att vara häxor?”

Unghen har blivit för lång för sin spjälsäng så det var läge att skaffa en större. Eftersom vi ibland har besökare som stannar ett tag så bestämde vi oss för att köpa en IKEA-säng som går att dra ut så den blir en dubbelsäng, så den även går att använda som gästsäng.

Jag är sån som dessutom gillar att ha förvaring under sängen, för annars upplever jag ångest över att sängarna tar upp så mycket boyta.

Problemet som uppstått nu är att unghen inte vant sig vid sängen, och eftersom hen inte är fast i en spjälsäng längre kan hen lätt hoppa ur sänghen och gå in och väcka oss när vi sover. Detta sker ungefär vid 01:00-snåret.

I natt så sov hen i sin säng, i vår säng och runt 4-snåret la hen sig på soffan. När jag till slut ”vaknade” vid 6-tiden låg hen pressad mot mig i vår säng på kanten, fast det på andra sidan om mig var ca 140 cm ledigt utrymme (pga min fru är utomlands just nu och letar ny bostad i Spanien för ett kommande jobb).

Needless to say, jag var så trött idag efter allt härjande i natt att jag i desperation köpte en Redbull. Jag dricker aldrig energidrycker, förutom när jag är på Azalee i Malmö och då är vodka och dåligt omdöme inblandat.

Jag klarade av att dricka hälften innan jag blev tvungen att hälla ut resten. Det var som att det tog stopp. Först var det jättegott, men sen blev det bara vidrigt och jag fick typ nån form av huvudvärk.
Fattar inte att kidsen är så nere med detta, men vad vet jag.

Bonusfakta: Jag hade som jobb förut att rita storyboards åt en reklambyrå för deras pitchar och då ritade jag storyboards till två Redbull-reklamfilmer, men jag tror inte byrån vann de pitcharna, tyvärr (heter det Red Bull eller Redbull? Jag uttalar namnet Redbull oavsett).

Och nej, jag har inte grått hår. Det är bara nåt skumt med ljuset.