En förändring jag sett i mig själv sedan jag blev pappa är att jag i allt högre grad lever dels i nuet, men också att jag dagdrömmer och fantiserar mycket om framtiden.

Jag är inte sån som har en massa mål i livet jag vill uppnå. Istället har jag lagt stor vikt vid det förflutna. Dåliga relationer och pinsamma grejer jag gjort i olika sammanhang som jag ältat.

Mer och mer släpper det där och tas över av scenarion där jag och Hugo åker karusellerna på Legoland, badar i poolen på något Ving-hotell i ett varmare land.
Där finns även en suddig person i studentkostym med dålig passform en varm sommardag.

Jag välkomnar denna förändring. Den ger mig glädje. Den ger mig hopp.
Framtiden ska fyllas med lycka.