Pappa var något jag mer eller mindre hade bestämt mig för att aldrig bli. Kanske för att jag tyckte att universum bara kretsade runt mig, eller kanske mest för att det var något som skrämde mig. Att vara förälder verkade väldigt svårt och arbetsamt.

Min sambo tog med mig hem till en av hennes kollegor för nåt år sen för att dennes fyraåriga son hade hört om mitt Lego-samlande och han ville inget hellre än att bygga Lego med mig. Jag minns att jag satt i soffan hemma hos dem och han stod framför mig och byggde på vardagsrumsbordet då jag drack kaffe. Det kändes plötsligt så otroligt mysigt att vara med det där barnet. Jag blev helt överraskad av hur stark känslan var.

Efter det började jag tänka mer och mer på att skaffa barn och utan att egentligen ha pratat om det med min sambo så kände hon samtidigt som jag att hon också ville ha barn.

Just att bli gravid var inte så lätt som jag hade fått lära mig i tonåren hos ungdomsmottagningen, men efter ett halvår så visade teststickan att vi var gravida.

Jag blev alldeles skakig när min sambo berättade det för mig. Mina tankar gick genast till Alien-filmerna. Att ha en annan varelse som växer i en människa är lite … skumt. Men å andra sidan är det seden årmiljonerna ett vanligt sätt för däggdjuren att reproducera sig på. Jag vågade inte heller tro på att det var sant, eftersom jag var rädd för missfall. Alla jag sen pratade med berättade om hur lätt det var med missfall i vår ålder och att det var bäst att inte hoppas för mycket.

Nu har jag varit pappa i snart 4 månader. Det är ungefär som jag tänkte mig innan, men också något helt annat. Ni som inte har barn, och även ni som har, vet säkert hur folk med barn får nåt i blicken när de säger till barnlösa, ”du vet inte hur det är” och de har naturligtvis rätt.

Jag har varit kär och förälskad i flertalet personer, men den förälskelsen och den kärleken jag känner för min son är den största jag någonsin känt. Mer än när jag var 18 år, nyförälskad och pumpad på tonårshormoner. Jag kan sitta vid spjälsängen och bara titta på när han sover helt hänförd som om han vore den senaste inovationen från Apple.

Hugo Sol, mitt hjärtas ljus. Jag tänker på dig hela tiden. Varje kväll när jag går och lägger mig längtar jag till nästa dag för då kommer jag att få vara med dig igen.