Jag drömde att jag hade kommit i lag med maffian. Av nån anledning dödade jag två av deras medlemmar som var nån form av mellanbossar. Efter det blev jag sjukt nervös för att de andra skulle få reda på att det var jag som låg bakom morden och att de skulle ge mig betongskor och dumpa mig i oljehamnen för att kolla på fiskarna.
En av ledarna (tänk Sopranos och Maffiabröder) bjöd hem mig till sig och vi satt och umgicks i hans vardagsrum. Beige soffa, ljusbeigea tapeter. Allt annat i sepiatoner. Hela tiden tänkte jag att han visste att jag var skyldig, eller att jag skulle bryta ihop och erkänna.
Men rätt snart insåg jag att jag är ju jag, och att de tyckte att jag var en nörd som aldrig skulle kunna vara kapabel till att ha ihjäl nån annan, allra minst de där två tuffingarna. Jag var helt utanför deras radar fast jag var mitt framför näsan på dem.

Jag gick ut för att ta en cigg och befann mig plötsligt i en gränd mellan några nedgångna New York-hus.
Ett gäng prostituerade och narkomaner som bodde intill gjorde mig sällskap.
De var oroliga för mig, och en av dem sa, ”Micke, du är inte gjord för det här hårda livet. Och ditt språk … orden du använder nu … Maffians inflytande på dig är inte bra.” De var alltså mest oroliga över att jag hade börjat svära mer än tidigare.

På kvällen rånade jag en värdetransport.