Nordstan är nån form av shoppinggalleria i Göteborg. Gött änna, eller hur. Det är inte direkt Emporia eller Mall of Scandinavia, eller Avion eller SKHLM, men likväl ett ställe dit många verkar vallfärda för shopping.
Det jag tycker framförallt skiljer Nordstan mot andra liknande kapitalistmeckan är utbudet av människor som bryter av mot normen, såna som lever utanför samhället etc. Jag var på Claes Olsson idag för att köpa en laddare till mobilen och en regnponcho för jag ska till Frankrike nästa vecka och eftersom jag hade mitt barn med mig och han satt och sov i sin vagn tog jag hissen ner till butiken. I samma hiss åkte en kort man med för långa kryckor. De var lika långa som han själv, så de stack ut åt sidorna. Det hela såg mycket obekvämt ut, men vi hamnade i lite samspråk där han mest sa ”Ja, jaha ja” och ”Det är tur att det finns en hiss i alla fall”. Jag tillade att det vore bättre om butiken låg på markplan varpå han svarade, ”Ja, jaha ja” och ”Det är tur att det finns en hiss i alla fall”. När vi gick ur hissen så upprepade han samma sak till personalen i butiken och en av dem svarade, ”Ja, när den fungerar änna”.

Den här typen av människor, som i ett visst TV-program kallas för outsiders, har så klart svårt att passa in i vårt samhälle, och jag önskar att det fanns mer som samma samhälle kunde göra för att de skulle kunna ha det bättre ställt. Jag tänker exempelvis på killen som går runt med ett plakat om att han är autistisk och hemlös. Det är fan inte en lätt situation att vara i.

Eller har de svårt att passa in? Det är väl vi mer normalt fungerande som har svårt att slappna av i deras närhet och öppna upp oss. När jag jobbade med utvecklingsstörda så märkte jag så klart hur andra människor reagerade på dem när vi var ute bland folk, och jag kunde ta rätt illa vid mig av hur oförstående ”normala” människor är inför personer med exempelvis Downs.

Och så finns det en massa missbrukare, tiggare etc uppblandade med alla människor som är där för shoppingen. Det är lite som Plattan i Stockholm, fast i en galleria.

Intill ligger Göteborg C och häromdan på morgonen när jag skulle ta tåget till Malmö så såg jag en kvinna gå med en barnvagn full av blöjor. Istället för skor hade hon virat blöjor runt fötterna och stoppat ner dem i blå kassar. Mitt i januari. Det vore så intressant att få se världen ur hennes perspektiv, men dels är jag för socialt obekväm för att ta kontakt och jag har mina misstankar om att det nog inte skulle gå särskilt bra ändå, för jag kan aldrig förstå hur det är att gå i hennes blöjor.